Dags att planera sommarlov?
14 apr 2022
Är du en av alla de tusentals studenter som just nu bor i vad som ofta kallas "compact living" eller som vi vanliga svenskar säger - en liten lya? Då vet du att det snart är dags att packa ihop dina saker för sommaren och se till att flyttstäda ordentligt så att nästa hyresgäst får en lika härlig känsla som du fick när du flyttade in.
Sen är det dags att börja leta jobb men först ska du se till att ha ditt allra sista sommarlov! Efter en lång tid på universitet eller högskola bör man ta sig den lyxen istället för att direkt hoppa in i ekorrhjulet. Så efter du valt att boka studentstädning till din lilla lya så bör du planera vad du ska göra din sista sommar innan "vuxenlivet" startar.
3 sätt att få en billig resa
Jag rekommenderar att du gör en resa, antingen ensam eller tillsammans med dina vänner, för att avsluta ditt studentliv på ett bra sätt. Men hur gör man fär att få det så billigt som möjligt? Här får du tre tips som ger dig lägre pris på en utlandsresa:
- Kolla med mamma och pappa, de kanske vill sponsra din resa? Man kan ju alltid fråga eller hur?
- Håll utkik efter sista minuten resor. De kan bli mer än hälften så dyra som ordinarie pris.
- Ta en bussresa. De är oftast billigare än flyg och man får uppleva mängder av kul grejer på vägen!
Se bara till att ha så kul du kan, för det är ju ditt sista sommarlov.
Bra saker att tänka på inför att låna pengar
20 mar 2022
idag finns det ju en hel del olika lån att välja mellan. Det finns de lån som anses vara bättre än andra. Men mycket har ju att göra med vad det är du ska ha pengarna till. Om det är ett sms lån du är ute efter och vill jämföra dem, så kan du göra det via crediwizz.se. Tänk dock på att ett sms lån, det bör ses som en nödlösning, för oväntade utgifter. Det är ett ganska dyrt lån, då de ofta kommer med en hög ränta samt korta löptider.
Vad behöver du låna pengar till?
Den första frågan du bör ställa dig själv, det är vad du ska låna pengar till. Sedan är det ju även bra att fråga dig själv om du faktiskt måste låna. Kanske du kan spara till det du vill göra eller köpa?
Ett lån som kan vara bra att ta, som är svårt att spara ihop till, det är ju bolånet. Det om du ska köpa dig en bostad eller ett hus.
Ett annat lån som kan vara värt att ta, det är ett så kallat samlingslån. Det är då ett större lån, som ska användas för att betala av alla de små lån och krediter du har sedan innan.
Jämför lån
Oavsett vad det är för lån du tänker du ska ta, så är det bra att jämföra dem mot varandra. Det så att du får ett bra lån, till låg ränta och med bra villkor.
Att skriva poesi
22 nov 2020
Poesi, det är ett ganska brett begrepp. Det kallas även lyrik, att skriva dikt med mera. En del rimmar, andra skriver på helt andra sätt. Det finns så klart en del grunder som är bra att känna till så som versmått, stilfigurer, rim samt ord som är bra att känna till.
Vad är poesi?
Om man ser till det historiskt så har poesi en text som bygger på rytm och rim. Idag är det dock fritt att göra lite som man vill Det finns därmed inte någon exakt definition på det. Gränserna mellan poesi-genren och andra genrer är emellanåt ganska flytande.
Fem bra begrepp att känna till
Versrad
En versrad inom poesin är helt enkelt en rad i en dikt. Den kan inledas med versal eller gemen.
Strof
Ett antal diktrader med luft likaså blankrader ovan och under, det vill säga ett stycke i en dikt. Vissa dikter består av endast en strof.
Rimflätning/Rimschema
En uppställning som används för att berätta hur något ska rimma, det vill säga i vilken ordning rimmen ska komma och vilket mönster de ska följa.
Versmått
Ett mönster som beskriver reglerna för en viss typ av dikt. Versmåttet ger instruktioner för hur många stavelser varje rad ska bestå av, hur många versrader varje strof ska innehålla och om det finns ett visst rimschema som ska följas.
Versfot
Den minsta enheten i en dikt, vilket oftast innebär två eller tre stavelser. Versfötterna består av olika kombinationer av betonade och/eller obetonade stavelser och är i regel stigande eller fallande
Några olika sorters dikter
Det finns väldigt många olika typer av dikter och versmått. Här är några av de mest vanliga.
Hexameter
Ett versmått som bygger på rytm snarare än rim Hexameter används ofta i epos, det vill säga långa dikter som har en berättande karaktär. Hexametern är sexfotad, varje rad har alltså sex versfötter. Ett känt svenskt exempel på en episk dikt på hexameter är Georg Stiernhielms Hercules.
Sonett
En sonett består av totalt 14 rader som delas upp på fyra strofer. Sonetten har ett strikt rimschema. Man brukar i huvudsak prata om två sorters sonetter, dels den petrarciska/italienska, dels den engelska/shakespeareianska.
Haiku
En kort diktform från Japan. En äkta haiku består av ett antal teckenljud fördelat på tre rader med fördelningen 5-7-5. Det är alltså totalt 17 teckenljud, och att det är teckenljud istället för stavelser är något som många missar. Men ett teckenljud motsvaras ofta av en stavelse, så till att börja med kan man tänka stavelser. Innehållet anses dessutom viktigare än formen, så om antalet stavelser/teckenljud inte blir korrekt gör det inte nödvändigtvis så mycket.
En klassisk haiku fångar ett ögonblick och innehåller något som kopplar den till en viss årstid. Den bör även innehålla en slags twist eller överraskning, något som gör att den första delen hamnar i ett nytt ljus.
Limerick
En versform där antalet stavelser är sekundärt, det viktiga är att limericken följer rimschemat AA BB A. Om man vill skriva en limerick som följer formen när det gäller antal stavelser så ska man se till att den första, andra och femte raden är minst en stavelse längre än den tredje och den fjärde. Den första raden kan också med fördel sluta med ett geografiskt namn.
Precis som hos haikun är det innehållet som kommer i första hand. Limerickar är inte sällan humoristiska. Om du vill skriva en mer seriös dikt kan det därför vara klokt att undvika just detta versmått.
Finkultur
14 okt 2020
Finkultur är en vanligen värderande benämning för kulturella uttryck som anses göra anspråk på att vara mer bildade eller värdefulla än andra kulturella uttryck. Motsatsen är vanligen populärkultur eller folkkultur, men gränserna däremellan är oklar. - Wikipedia
Termen "finkultur" myntades år 1964 och det av sociologen Harald Swedner. I sex stora svenska städer utförde han en utredning av kulturella institutioner. Begreppet användes under denna tid ironiskt och anspelade på finrum. Ett finrum är ett rum som möblerats vackert, men används sällan. Swedner ansåg att samma sak gällde för finkulturen att det var en liknande funktion för de borgerliga samhällsklasserna.
Enligt Swedner så ska Sverige ha eller ha haft tre olika särkulturer. Dessa var allmogekultur, högreståndskultur och arbetarekultur. Han ansåg dock att allmogekulturen var på denna tid på väg att upplösas av urbaniseringen samt att han ansåg att arbetarekulturen var instabil och oetablerad.
Finkultur har i viss mån varit associerat med de övre samhällsklasserna, men detta samband har delvis bleknat. Numera används begreppet ibland om den kultursyn som återspeglas på de stora dagstidningarnas kultursidor, av somliga kallat kulturelitism.
Följande företeelser kallas ofta finkultur:
- Bildkonst
- Klassisk litteratur
- Klassisk musik
- Konstfilm
- Jazz
- Poesi
- Teater
- Opera
Följande kulturella företeelser anses ofta stå i direkt motsatsställning till finkultur:
- Buskis
- Dokusåpa
- Kiosklitteratur
- Populärmusik (som dansbandsmusik och schlager)
- Pornografisk film
- Såpopera
- Tecknade serier (tidigare generellt, numera ofta)
- Veckotidningar och "skvallerpress"
Bli etnolog
18 sep 2020
Etnologi (från grekiskans ethnos, folk, och logia, vetenskap, med andra ord: läran om folk) är studiet av människor som kulturvarelser i grupp. - Wikipedia
Vad är det som har påverkat vår kultur, identitet och vårt tankesätt? Dessa frågor kan du få svar på genom att läsa en etnologiutbildning. Det är en utbildning där människan står i fokus. Etnologi är ett brett kulturvetenskapligt ämne. Etnologer tar fram, bearbetar och förmedlar kunskaper om hur människor lever och tänker i olika sammanhang och tider.
Inom etnologi så studerar man hur olika grupper i samhället skapar sociala former och kulturella uttryck. Fokus ligger ofta på människans vardagsliv. Som etnolog så studerar man öremål och materialitet, etnicitet och migration, tro och sed, kulturmöten, urbanitet och landsbygdsliv.
Idag finns det flera olika utbildningar inom etnologi på högskolor och universitet runt om i landet.
Du kan studera etnologi på universitet och högskola, både på grundnivå och avancerad nivå. Ämnet ingår också ofta i andra kandidatprogram.
När du studerar etnologi får lära du lära dig hur du med hjälp av kvalitativa metoder kan förstå människors olika sätt att leva. Tidigt i utbildningen får du lära dig hur du kan arbeta med olika material och metoder som intervjuer, observationer och arkivmaterial. En viktig del av arbetet som etnolog är att kunna granska texter och resonemang.
Många gånger så är det så att den etnologiska forskningen studerar svenska förhållanden. Man hämtar teoretiska modeller som inspirerar till analys och tolkning från internationell kultur- och samhällsteori. Fokuset ligger som sagt på människans vardag, då och nu. Bland annat kan man undersöka hur ekonomiska, politiska, och tekniska processer formar levnadsvillkoren i olika sociala och kulturella sammanhang
När du studerar etnologi får du tidigt ta del av aktuella forskningsresultat. Forskningsrapporter och aktuella avhandlingar är en del av litteraturen redan på grundnivå.
Efter din etnologiutbildning har du många möjligheter att göra karriär. Bland annat så kan du jobba inom kultursektorn, konsultverksamhet, samhällsplanering, myndigheter, museum med flera andra ställen.
Sagor och sägner
10 aug 2020
Sagor och sägner är något som funnits i alla tider. De har berättats för varandra och spridit sig mellan byar, orter, städer, landskap. En sägen är något som kan utspela sig just precis här, i berättarens och åhörarens egen värld. Den berättas som om den vore en verklig händelse och det är meningen att vi ska tro på den. Något som är viktigt för en sägens trovärdighet, det är tid och plats. Många gånger så lägger berättaren till att man känner personen det handlar om eller att man säger att man har varit med om det själv.
Folksägner idag
Än idag så berättar vi sägner för varandra. Sådant vi vill att andra ska tro på. I Sverige kallas det ibland för en ”klintbergare”. Det beror på att då folklivsforskaren Bengt af Klintberg samlade in och publicerade många av dessa moderna folksägner. En av hans mest kända böcker är Råttan i pizzan.
Nya sägner dyker ständigt upp. Det i takt med hur samhället förändrats. Folksägnerna från det gamla bondesamhället handlade om troll, tomtar, häxor, medan det i nutid är sägner om rymdvarelser, råttkött på pizzan eller boaormar i toalettstolen. Om berättaren dessutom säger att det hände en vän, eller att man läst det i tidningen, eller FB, så måste det ju vara sant, eller?
Folksagor
Folksagor skiljer sig från sägner genom att det är inga berättelser vi är menade att tro de är sanna. Det är bra till för att underhålla. De vanligaste folksagorna är undersagan och novellsagan. Men det finns flera olika former, exempelvis skämtsagan, djursagan/fabeln och kedjesagan.
En undersaga är en berättelse som ofta sker i ett sagoland. Det är prinsar, prinssessor, drakar, riddare. Det är onda och goda människor. Det är ofta vanligt att tretal förekommer så som tre systrar, tre önskningar, tre uppgifter. I undersagan vinner ofta prinsen prinsessans hjärta och halva kungariket genom att döda draken med sitt magiska svärd. Sagorna slutar lyckliga och snipp snapp snut så var sagan slut …
En novellsaga påminner om undersagan, men utan att innehålla lika många övernaturliga väsen eller händelser. Exempel på novellsagor är Tusen och en natt, Pojken som åt i kapp med jätten och Prinsessan i jordkulan.
Skämtsaga är en berättelse tänkt att roa. Som våra Norgehistorier, historier om västgötaknallar (ofta berättade i Östergötland), om smålänningar (ofta berättade i Västergötland) samt de populära Bellmanhistorierna.
Djursaga/fabelsaga
Fabel (djursaga) är en kortare berättelse där djuren uppträder som människor och som oftast avslutas med någon slags moralisk lärdom. En fabel kan mynna ut i ett ordstäv som till exempel ”Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket”.
Kedjesaga
Kedjesaga (formelsaga) kan liknas vid en ramsa där samma rad upprepas och för varje gång läggs något till. Ett exempel är sagan om pojken som inte vill gå i skolan: ”Och katten på råttan, och råttan på repet, och repet på oxen, och oxen på vattnet, och vattnet på elden, och elden på riset, och riset på pojken och pojken gick till skolan.”